För några veckor sedan var jag på en 50-års fest där jag träffade massor med spännande människor. Såklart att människorna var spännande i sig men det var en sak som påverkade hela festen och som fastnade hos mig. När vi kom dit fick vi direkt ett brev i handen där värden påkallade – “Det är NI som gör festen”. Jag reflekterade en stund över vad det innebar och blev så glad! Varje möte den kvällen fick helt plötsligt en annan, djupare innebörd. Jag märkte själv att jag var mycket mer benägen att le och hälsa på alla, sätta mig ner tillsammans med människor jag aldrig pratat med, vara med och genomföra saker jag aldrig gjort tidigare osv. Såklart att hela kvällen var en succé, alla var ju nyfikna på varandra och gav mer av sig själva.
Senare samma kväll satte jag mig till bords. Mannen bredvid mig log och frågade – Vem är du..? Han frågade inte vad jag hette eller vad jag jobbade med, utan vem var jag..? Tänk att så små saker kan göra så stor skillnad i hur en konversation utvecklar sig.
Nu har vi träffats några gånger och vi har fantastiska samtal. Häromdagen pratade vi om nätverkande, något som själv anser mig vara dålig på. Kanske är det främst för att jag relativt ointresserad av de ytliga samtalen och tycker att jag tappar möjligheten att gå på djupet i ett sånt forum? Vi konstaterade att det är vanligt att människor uttrycker -“Det gav mig inget”. Han sa; tänk istället om alla tänkte och agerade utifrån “Vad kan jag ge..? Där fick jag något att tänka på 🙂
Kommunikation är fantastiskt och det finns så mycket att hämta i mötet med andra människor, men det är så lätt att vi glömmer det. Istället gömmer vi oss eller till och med dömmer i mötet med andra. Utmana dig själv i helgen och ta en kontakt du annars låtit bli och se vad det ger dig!
Stor kram,
Louise
