Stress

Startade dagen med morgonyoga igår! Hade ingen yogamatta med mig men körde helt o-yogiskt på en trasmatta med sockorna på 🙂 Det finns verkligen INGET som är så skönt som solhälsningar för en morgonstel kropp. Barnen åt frukost och det var 1:a Advent. Vi hade Frank Sinatras jul på i högtalarna och Björn bakade lussekatter. Precis en sådär härlig morgon man behöver i decembermörkret!

Vi kom hem igår efter en helg uppe i norr. Vi har verkligen maxat julmyset och både bakat, pysslat, stöpt ljus och huggit gran, druckit glögg och ätit pepparkakor (lite för mycket pepparkakor för Transformeringsprogrammet jag gör med Johanna Hector / Soulwork club) men men, regler är till för att brytas – eller hur..? ) Får bli lite extra träning nu minsann för att väga upp all mat!

Blev själv lite förvånad över hur skönt det var att göra så mycket andra saker som vi inte brukar göra i vardagen. Både att stöpa ljus och julpyssla tog ganska mycket tid och jag glömde hela tiden min telefon på andra ställen och var tvungen att leta efter den. Det kändes sunt men å andra sidan osunt när jag reflekterade över att det aldrig händer hemma. Min mobil är med mig precis överallt hemma. Vi var alla överens om att vi vill pyssla / vara mer kreativa och lägga undan skärmar lite oftare…

Önskar er en fin start på december! Jag hoppas att vi får lite snö snart.

Namaste

Louise

Jag började dagen med tårar som brände bakom ögonen och ett mindre kaos – familjekris och stress kring jobb. Inga konstigheter, vardag för en heltidsjobbande mamma. Tänker ändå att mitt kaos är helt ok bredvid mångas andras. Hade planerat att skriva ett faktabaserat inlägg kring Psykisk ohälsa idag – istället blir det ett baserat på känslor. Typiskt att det skall bli en känslostorm just idag – på World Mental Health Day 🙂

Det finns så många som inte vill kliva upp ur sängen på morgonen. Så många som har ångest och som känner oro och stress inför jobb och skola. Jag vet hur det känns, jag var ju där för några år sen när barnen var små – inget är så tufft som småbarnsåren!

Vi tror gång på gång att vi måste slå knut på oss själva, att vi inte räcker till, att vi inte duger osv. Varför lär vi oss inte? Kan det vara så att Psykisk ohälsa fortfarande är ett lite tabubelagt ämne och att placera sig själv där är lika med att visa sig svag..?

Om vi ändrade och anpassade hur vi lever våra liv efter hur vi mår skulle mångas vardag se mycket bättre ut och vi skulle framför allt må mycket bättre! Det är därför det är så viktigt att synliggöra den psykiska ohälsan, så att det finns utrymme att prata om sakerna som gör skillnad för vårt mående. Att våga säga nej till saker man inte mår bra av. Att ge sig själv det man behöver för att må bra. Skulle vi rent av kunna förhindra att så många blir utbrända och deprimerade? En svindlande tanke tycker jag och svarar ja. Jag hade inte behövt vara så där trött om jag haft rätt verktyg för att hantera stress, mediterat / yogat mer och gjort de justeringar i mitt liv som behövdes för att jag då skulle orka med.

Ingen här är förstås omedveten om yogans och meditationens fördelar. Nu har jag inte gått just den här kursen men jag har testat mycket annat på just Yogobe. Där finns nu ett 12 veckors stressprogram som verkar jättebra! Jag är superpepp på att testa. Se nedan om du är nyfiken.

Se länk här: 12 veckors stressprogram Yogobe

Jag vill avsluta med att be dig tänka lite extra på vad Psykisk ohälsa egentligen betyder idag. Hur ser det ut runt omkring dig? Hur mår folk och framför allt hur mår du själv? Behöver du hjälp se till att kom iväg – ingen skall behöva må dåligt.

Stor kram.

Louise